Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU-kraven

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning

IVL lyfter särskilt den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet visar regeringens egen bedömning att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan täcka en del – men kostar

Regelverket möjliggör för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter möjligheten att använda EU ETS återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. Pressmeddelandet beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater själva har underskott i ESR-sektorn, vilket gör tillgången begränsad och kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana åtgärder uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet enligt regelverket upp med 8 procent och förs över till nästkommande år. Om åtagandet missas igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt med ytterligare 8 procents uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Analysen sammanfattas också i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.