Stor andel av beståndet från 1965–1974 är bara lätt åtgärdat

En ny sammanställning av SCB-statistik, framtagen till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, visar att en stor del av flerbostadshusen från miljonprogramsåren i Kronobergs län inte har genomgått någon större renovering. I länet klassas 72,4 procent av lägenheterna byggda 1965–1974 som ”ej” eller ”lätt” renoverade. Uppgifterna publicerades i ett pressmeddelande den 7 september 2026.

9 490 lägenheter i Kronoberg – majoriteten utan större renovering

Totalt finns 9 490 lägenheter i Kronobergs län som uppfördes 1965–1974. Av dessa bedöms 6 872 lägenheter (72,4 procent) som ej eller lätt renoverade. Som jämförelse anges riksnivån i pressmeddelandet till 74,9 procent för samma byggperiod.

Branschens bild: växande underhållsbehov och tuffare ekonomi

I pressmeddelandet pekar Måleriföretagen på att många hus från 1960- och 1970-talen nu nått en ålder där flera byggdelar behöver renoveras eller bytas. Samtidigt uppges stigande byggkostnader och räntor, samt en pressad ekonomi, göra det svårare för fastighetsägare att genomföra nödvändigt underhåll.

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

Fem områden som lyfts i rapporten

Enligt pressmeddelandet lyfter rapporten Renovera Sverige fem områden som kan förbättra förutsättningarna för att minska underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras renoveringsnivåerna

Rapporten beskriver renoveringsnivåer utifrån SCB:s uppgifter om nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår, och delar in bostäderna i:

• Ej renoverad: ingen större ombyggnad registrerad och värdeår samma som nybyggnadsår.
• Lätt renoverad: ombyggnad har gjorts, men utan att värdeåret förändrats.
• Mellanrenoverad: ombyggnad genomförd och värdeåret har höjts jämfört med nybyggnadsåret.
• Totalrenoverad: värdeåret är samma som ombyggnadsåret, vilket tyder på en mycket omfattande renovering.